"Kvinnors vrede"

Från självutplåning till självinsikt

Så heter boken som jag just nu läser och den är skriven av Harriet Goldhor Lerner.

Bokens tema kretsar kring hur vi som kvinnor kan dra nytta av vår medfödda fömåga att bli arga och reagera när något gör ont och behöver ändras i våra liv. Att kunna bli arg innebär att vi är mottagliga för känslor (signaler på) att något är fel - inte att vi omedelbart måste få ett vredesutbrott.

Oavsett om vi är "trevliga kvinnor" som aldrig visar vår ilska eller "ragator" som får okontrollerade vredesutbrott så tar vi inte vara på signalerna för vår vrede på ett konstruktivt sätt. Inget av dessa sätt är någon bra förutsättning för att förändra något i våra liv som vi inte trivs med.

Självklart är detta inte något som gäller enbart kvinnor utan samma gäller även för män. Det är dock mycket mer vanligt att kvinnor låter bli att visa vrede än vad män gör eftersom det inte anses passande för kvinnor att vara arga. En arg kvinna är en oatraktiv kvinna. Som exempel på detta kan vi ju nämna alla de öknamn vi har för arga kvinnor; "ragata" , "argbigga", "häxa", "satmara", "kärring", "tjatmoster" och "karlhaterska". Hur många sådana ord har vi för arga män?

Hur som helst så är det ett mycket intressant ämne och jag rekomenderar alla, kvinnor som män att läsa boken. Den handlar även om hur man kan vara ett "jag" och ett "vi" i en relation på ett bra sätt. Att tex göra sig till martyr eller lägga all sin energi på att förändra den andre leder inte till självutveckling.

Så till detta vill jag tillägga några rader som jag hittade i boken "Ett halvt liv" av Kerstin Bergström:

Tiden vänder kikaren

Det som jag förut såg i grotesk förstoring,

som outhärdliga detaljer

ser jag nu som hela bilder.

På avstånd,

och jag kan låta ögat dröja utan skrik

och orden behöver inte döda någon.

LOVE LOVE LOVE

Du är den som är bäst av alla

för du värmer mina fötter när de är kalla.

En stor flaska med varmt vatten

så att även fötterna ska ha det skönt om natten.

Du skämmer bort mig med champagne och choklad

för du vet att det gör mig glad.

Tack för att du förgyller mitt liv

gulliga G!

Jag ska torka hennes tårar

Jag ska kamma hennes hår

Reda ut alla härvor

försiktigt och så gott det går

Jag ska bada hennes fötter

Jag ska tvätta hennes sår

sen ska jag lyfta hennes händer

och säga; Där ser du själv hur högt du når

Jag ska lyfta hennes fötter

De ska flyttas tills hon går

Den ena efter den andra

tills hon trampat upp ett spår

Jag ska gå i hennes skugga

om hon faller finns jag där

sen ska jag lyfta hennes händer

och säga; Där ser du själv hur stark du är

Jag ska köpa henne pärlor

Det finns pärlor utav glas

Det är såna jag vill skaffa,

sånna som kan gå i kras

Jag ska säga att det vackra

är så skört, så skört som du

sen ska jag lyfta hennes händer

och säga; Du ska va rädd om dig själv nu

Jag ska lyfta hennesa krona

Den av törna som hon bär

Jag befriar hennes huvud

från det som tynger; det som tär

Jag ska ge henne en gloria

som lyser upp vart än hon går

sen ska jag lyfta hennes händer

och säga; Där ser du själv hur högt du når

Där ser du själv hur högt du når!

Äntligen töväder

En och en halv vecka har nu gått sedan lovet tog slut.

Det är märkligt.....

Jag hade liksom en känsla som om det var livet och inte lovet ....

Men livet går ju vidare även när man jobbar.
Man får liksom ta vara på de små stunderna.

Fånga nuet när det är bra och drömma sig bort när det blir trist och tråkigt.

Även tö och slask kan vara vackert.