Livets Förgänglighet
Jag vill plocka en blomma till dig mamma.
Jag vill vara en blomma för dig med.
Jag vill måla alla världens blommor till din ära.
Jag vill ge dig allt jag kan ge.
Du blommade så vacker när du levde.
Sedan vissnade du sakta och dog.
I vårt minne är du alltid levande, vacker och god.
Liksom blommorna lever vi vårt liv.
Vi blommar ett tag, mer eller mindre.
Så låt oss alla blomma så mycket vi kan
för varan, för en dag tar det slut.
Hej Boel!
SvaraRaderaJag såg inte förrän nyligen att du skrivit en kommentar till ett av mina blogginlägg. Vad kul att du tyckte att du känner igen dig en del i mina funderingar. Jag tycker även du har en jättefin blogg med många tänkvärdheter.
Jag tycker det är viktigt att som du lyfta fram att vi måste ta vara på livet eftersom varje dag är en sällsam gåva. När jag läser om din mammas sjukdom och bortgång blir jag väldigt ödmjuk över att jag har kvar min egen mamma ännu. Man blir påmind om att man inte ska slösa bort livet på en massa onödiga känslor av otillräcklighet och begär efter mer och mer och mer utan se vad man har.
Ja, jag håller med om att det var synd att vi inte lärde känna varann på SVF men jag var rätt inne i min egen bubbla och så det var nog inte helt lätt att närma sig mig.
Ha det fint/Mari
Ohh, vad vackert! kram syrran
SvaraRadera