Reflektionstid

I Onsdags var jag på en intressant föreläsning av Ulla Wiklund som är utvecklings konsulent på Rikskonserter. Hon pratade bl.a om hur viktigt det är med reflektionstid. I skolan, på jobbet såväl som hemma tar man sig sällan tid för detta. Ett spädbarn iaktar, reflekterar och handlar. Det är ett sätt att lära och utvecklas som vi egentligen har behov av hela livet. Det blir dock lätt att vi hoppar över reflektionsfasen i en stressig tillvaro. Det resulterar i att vi stagnerar och i slutändan mår dåligt.

Som uppväxt under 70-talet kan jag se tillbaka och uppleva att tiden då gick mycket långsammare. Det kan ju delvis bero på att jag var barn och därmed hade mer tid för reflektioner, men på något sätt tycker jag att barnen idag inte har den tiden som vi hade då.

Det är dags att lyfta fram reflektionstiden som viktig och ge den platts i tillvaron! Vägra stressa hela tiden! Och framför allt sluta stressa barnen!

Under trädet sitter morfar och läser tidningen.

Morfar tycker om att läsa om allt nytt som har hänt.

Men Kalle han gillar att mest ligga stilla i toppen och sakta gungas av vinden......