Så heter boken som jag just nu läser och den är skriven av Harriet Goldhor Lerner.
Oavsett om vi är "trevliga kvinnor" som aldrig visar vår ilska eller "ragator" som får okontrollerade vredesutbrott så tar vi inte vara på signalerna för vår vrede på ett konstruktivt sätt. Inget av dessa sätt är någon bra förutsättning för att förändra något i våra liv som vi inte trivs med.
Hur som helst så är det ett mycket intressant ämne och jag rekomenderar alla, kvinnor som män att läsa boken. Den handlar även om hur man kan vara ett "jag" och ett "vi" i en relation på ett bra sätt. Att tex göra sig till martyr eller lägga all sin energi på att förändra den andre leder inte till självutveckling.
Så till detta vill jag tillägga några rader som jag hittade i boken "Ett halvt liv" av Kerstin Bergström:
Tiden vänder kikaren
Det som jag förut såg i grotesk förstoring,
som outhärdliga detaljer
ser jag nu som hela bilder.
På avstånd,
och jag kan låta ögat dröja utan skrik
och orden behöver inte döda någon.
Tack för snälla ord hos mig, du får jättegärna använda dig av ett alldeles eget påskägg. Det låter som en intressant bok så det boktipset tar jag med mig.
SvaraRaderaHärlig blogg du har!
/Liv