Foto: Boel Möller"De tankar jag tänkte var klara, men ledde just ingen stans."
Så sjunger Lisa Ekdahl och så är det ju i bland. I alla fall för mig.
När livet känns som jobbigast kan det vara bra att göra något kreativt. Kan man för tillfället inte göra något åt sin livssituation kan man ju tex göra ett bildspel. Det gjorde jag i höstas när allt kändes som tyngst. (klicka på länken så ser ni resultatet)
"Jag trodde mig vara beskyddad......"http/www.youtube.com/watch?vQyagIgZJow
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Den som inte förändras kvävs
Varje uppbrott medför till en början en rädsla. Gamla och invanda mönster bryts.
När uppbrottet sker vet jag inte vad jag har att vänta. Det okända framkallar en rädsla hos mig.
Samtidigt ryms i uppbrottet ett löfte om något nytt som aldrig tidigare har funnits eller skådats.
Livet stannar av hos den som inte ständigt bryter upp.
Det som inte förändras blir gammalt och kvävande. Nya livsmöjligheter öppnar sig inom oss.
Text tagen ur: "Den lilla boken om sann lycka" av Anslem Grün
Kloka ord skrivs av många. Hur vi tar till oss dessa beror på vilken verklighet vi befinner oss i. När jag läste dessa rader for förstås mina tankar till mitt eget liv och och den situation jag befinner mig i med en separation bakom mig och tankar på att flytta ihopmed min nya kärlek. Innan jag bestämde mig för att ta steget till separation gick jag i många år och kände på mig att det nog var enda lösningen men när jag väl tog steget var det som en svår och långdragen förlossning. Det var fruktansvärt smärtsamt. Nu har jag kommit till stadiet med endast eftervärkar då och då. Snart är det också över. Och jag kan glädja mig till fullo över det nya liv som blivit till. Livet blir dock aldrig färdit så länge man lever det. Det måste omformas efter hand hela tiden. Som man skapar sin konst måste man också skapa sitt liv.
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Varje uppbrott medför till en början en rädsla. Gamla och invanda mönster bryts.
När uppbrottet sker vet jag inte vad jag har att vänta. Det okända framkallar en rädsla hos mig.
Samtidigt ryms i uppbrottet ett löfte om något nytt som aldrig tidigare har funnits eller skådats.
Livet stannar av hos den som inte ständigt bryter upp.
Det som inte förändras blir gammalt och kvävande. Nya livsmöjligheter öppnar sig inom oss.
Text tagen ur: "Den lilla boken om sann lycka" av Anslem Grün
Kloka ord skrivs av många. Hur vi tar till oss dessa beror på vilken verklighet vi befinner oss i. När jag läste dessa rader for förstås mina tankar till mitt eget liv och och den situation jag befinner mig i med en separation bakom mig och tankar på att flytta ihopmed min nya kärlek. Innan jag bestämde mig för att ta steget till separation gick jag i många år och kände på mig att det nog var enda lösningen men när jag väl tog steget var det som en svår och långdragen förlossning. Det var fruktansvärt smärtsamt. Nu har jag kommit till stadiet med endast eftervärkar då och då. Snart är det också över. Och jag kan glädja mig till fullo över det nya liv som blivit till. Livet blir dock aldrig färdit så länge man lever det. Det måste omformas efter hand hela tiden. Som man skapar sin konst måste man också skapa sitt liv.
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar